Bebis som inte vill somna
En del bebisar kan somna själva naturligt, men många behöver hjälp. Vissa bara några minuters amning eller vaggning, medan andra har betydligt svårare att somna och processen kan ta lång tid. Den här sidan är för dig som har en svårsövd bebis, främst i åldern 0 till 4 månader.
Du har säkert redan testat mörkt rum, vitt brus, att buffa på rumpan, vagnen, bilen och att ändra vakentider. Här är ytterligare saker som går att testa, med den forskning som finns att tillgå.
Varför skriker bebisen och vägrar somna?
Kvällsoro (ibland kallat "witching hour") innebär att många spädbarn blir mer oroliga under sen eftermiddag/kväll under de första månaderna. I studier ses ofta ett mönster där gråt/oro ökar under de första veckorna, når en topp någon gång under första 1–2 månaderna och därefter gradvis minskar, men variationen mellan barn är stor.¹
Under denna period är det extra viktigt att försöka undvika övertrötthet. När ett spädbarn varit vaket länge ökar arousal och stressnivån, vilket kan göra det svårare att varva ned och somna. Råd om att "låta dem bli ännu tröttare" förvärrar oftast situationen. Men även om du gör allt du kan för att undvika övertrötthet kan kvällsoron kvarstå. Det är biologiskt betingat och kommer att gå över.¹
En mätt bebis somnar lättare
Tipset "eat, play, sleep", att inte mata barnet nära insomnandet, är populärt i engelskspråkiga forum. Tanken är att barnet inte ska koppla ihop matning med insomning. Det kan vara ett bra tips om barnet redan somnar relativt lätt, eller om du planerar att sömnträna. Men om du har en bebis som inte somnar lätt på egen hand kan det göra det svårare, eftersom du då behöver jobba hårdare för att få barnet att somna. Alla bebisar somnar inte av amning eller matning, men en mätt bebis somnar lättare, vilket kan vara värt att dra nytta av.
Vagga i famnen
Att vagga barnet i famnen är ett vanligt sätt att hjälpa en bebis att somna. Den vanligaste positionen är förmodligen det klassiska vagggreppet (barnet liggande i armvecket), men många barn föredrar att ligga upprätt mot bröstet eller axeln, eller framstupa på underarmen (ibland kallat kolikgreppet).
Anledningen till att vaggning fungerar så bra är att rytmisk rörelse aktiverar det vestibulära systemet (balanssinnet), vilket har en dokumenterad lugnande effekt på spädbarn.² Hud-mot-hud kan stödja fysiologisk stabilitet och stressreglering, och flera studier rapporterar lägre kortisolreaktivitet eller lägre kortisol efter hud-mot-hud, särskilt i samband med stressorer.³ ⁴ De flesta studier på hudkontakt är gjorda på prematura barn, men de biologiska mekanismerna (frisättning av oxytocin, sänkt kortisol) gäller även fullgångna.
Bärsjal eller bärsele
Att bära barnet i bärsjal eller bärsele ger samma typ av rytmisk rörelse och kroppskontakt som vaggning i famnen, men frigör händerna och avlastar ryggen. Bärande i sig, och särskilt i kombination med gående, aktiverar transportresponsen och sänker hjärtfrekvensen.⁵ ⁶
Även rörelsemönstret spelar roll. Vissa barn föredrar små, snabba rörelser medan andra lugnas bättre av långsamma, breda svajningar. Det finns ingen forskning som jämför vilka rörelsemönster som fungerar bäst, men en studie (1981) visade att kontinuerlig vaggning lugnade nyfödda mer effektivt än vaggning med pauser.⁷ Det kan vara värt att prova olika kombinationer av position och rörelse för att se vad som fungerar.
Guppa på pilatesboll
Att sitta på en pilatesboll och guppa med bebisen i famnen är en metod som fungerar för många föräldrar, även när andra sätt inte hjälper. Det är mindre fysiskt krävande än att gå runt, men kan ge ryggbesvär efter en tid. Den rytmiska rörelsen är av samma typ som vaggning och stimulerar samma lugnande vestibulära system.²
Det finns inga specifika mätstudier på pilatesboll med spädbarn. Biomekanisk forskning på närliggande vardagliga aktiviteter (som att gunga på knä) visar att dessa rörelser ger låga accelerationer.⁸ Stöd alltid barnets huvud och nacke, särskilt om barnet ännu inte kan hålla huvudet själv.
Amma och vagga samtidigt i bärsjal
Om du ammar kan det vara effektivt att kombinera amning med bärande och vaggning, till exempel att amma i bärsjal eller bärsele under en promenad. Det kombinerar flera lugnande faktorer samtidigt: närhet, sugrörelser, mättnad och rytmisk rörelse.⁵ ⁶
Ta pauser för din egen skull
Det kan vara påfrestande att försöka få en orolig bebis att somna, särskilt om det tar lång tid. Det är helt okej att ta pauser, även om det innebär att barnet somnar senare. Om du känner dig frustrerad: lägg barnet på en säker plats och ta en kort paus. Det är lättare att lugna barnet om man själv är lugn. Att en bebis har svårt att somna beror inte på att föräldern gör något fel. Vissa barn behöver helt enkelt mer hjälp.⁹
Relaterat
Referenser
- Barr, R. G. (1990). The normal crying curve: what do we really know? Developmental Medicine & Child Neurology, 32(4), 356–362.
- Ohmura, N., Okuma, L., Truzzi, A. et al. (2022). A method to soothe and promote sleep in crying infants utilizing the transport response. Current Biology, 32(20), 4521–4529.e4.
- Mörelius, E., Örtenstrand, A., Theodorsson, E. & Frostell, A. (2015). A randomised trial of continuous skin-to-skin contact after preterm birth and the effects on salivary cortisol, parental stress, depression, and breastfeeding. Early Human Development, 91(1), 63–70.
- Hardin, J. S., Jones, N. A., Mize, K. D. & Platt, M. (2020). Parent-training with kangaroo care impacts infant neurophysiological development & mother-infant neuroendocrine activity. Infant Behavior and Development, 58, 101416.
- Esposito, G., Yoshida, S., Ohnishi, R. et al. (2013). Infant calming responses during maternal carrying in humans and mice. Current Biology, 23(9), 739–745.
- Korner, A. F. & Thoman, E. B. (1972). The relative efficacy of contact and vestibular-proprioceptive stimulation in soothing neonates. Child Development, 43(2), 443–453.
- Byrne, J. M. & Horowitz, F. D. (1981). Rocking as a soothing intervention: The influence of direction and type of movement. Infant Behavior and Development, 4, 207–218.
- Lloyd, J., Willey, E. N., Galaznik, J. G., Lee, W. E. & Luttner, S. E. (2011). Biomechanical evaluation of head kinematics during infant shaking versus pediatric activities of daily living. Journal of Forensic Biomechanics, 2, F110601.
- Sadeh, A., Tikotzky, L. & Scher, A. (2010). Parenting and infant sleep. Sleep Medicine Reviews, 14(2), 89–96.