Forskning · Sömnträning
En av de vanligaste frågorna kring bebisars sömn är om sömnträning där barnet tillåts gråta kan vara skadlig. Vissa metoder innebär att barnet protesterar under en period, vilket har lett till oro för möjliga effekter på stress, anknytning och psykisk hälsa.
På den här sidan sammanställs vetenskapliga studier som har undersökt effekterna av sömnträning på barns sömn, beteende och relation till sina föräldrar. De mest studerade metoderna är utsläckning (cry it out) och gradvis utsläckning (Ferbermetoden), men även mer gradvisa metoder har förekommit i studier.
26 empiriska studier och 1 kommentar (plus 6 debattinlägg), publicerade 1992–2023. Sorterade efter evidensstyrka.
Kartläggande översikt av 120 studier: sömnträning är effektivt för barn med sömnsvårigheter, och har positiva effekter på både barns sömn och föräldrars välmående. Mer forskning behövs för äldre barn och olika populationer.
Översikt av 12 studier: sömnträning förbättrar föräldrarapporterade sömnproblem och mammors hälsa. I den längsta uppföljningen (5 år) fann man inga negativa effekter på barnen enligt studiens mått på beteende, stress och anknytning.
Översikt av 11 studier om beteendebaserade sömninterventioner för barn under 6 månader: 8 av 11 studier visade förbättrad sömn efter föräldrautbildning. Långtidsuppföljningar fann inga negativa effekter på barnen.
Systematisk översikt: befintlig evidens stödjer inte att sömnträning för spädbarn yngre än 6 månader förbättrar utfall för mammor eller barn.
Bakgrundsforskning: föräldrars beteende vid läggdags (särskilt aktiv tröst) är den faktor som starkast förutsäger barns sömnproblem. Studerar samband – inte en utvärdering av sömnträning.
Systematisk översikt av 52 studier: 94% av studierna rapporterade att sömnträning var effektivt, med bestående förbättringar i upp till 6 månader.
Meta-analys av 13 RCT:er: sömnträning förbättrade nattlig sömn och minskade depression hos mammor.
Meta-analys av 10 studier: sömninterventioner minskade sömnproblem hos barn och förbättrade mammors sömnkvalitet. Ingen tydlig effekt på mödradepression.
Meta-analys av 32 RCT:er: sömnträning ökade nattlig sömn med i snitt 9 minuter. Ingen effekt på dagsömn.
Metaanalys av 9 studier: barnen sov längre totalt, men antalet uppvaknanden minskade inte. Liten effekt på mammors mående.
Metaanalys av 28 studier: sömnträning (beteendemetoder) förbättrar insomning och uppvaknanden hos yngre barn.
Ferber gav snabbare insomning och längre sömn. Inga negativa effekter på kortisol (vid uppvakning) eller anknytning (vid 12 mån).
Förbättrat föräldrars välbefinnande. Liten effekt på barnens faktiska sömn.
Förbättrad sömn hos barnen och minskad depression hos mammor. Störst effekt för mammor med högre depressionssymtom.
RCT: sömnträning i form av controlled crying (gradvis utsläckning) minskade sömnproblem vid 2 månader. Mammor med höga depressionspoäng förbättrades mest.
Svensk RCT: skriftlig information var lika effektivt som terapeutstöd för att genomföra gradvis utsläckning.
Ingen skada på anknytning eller beteende. Barnen grät mindre vid 18 mån.
Inga skillnader mellan sömntränade och kontrollgrupp vid 6 års ålder i de uppmätta utfallen: beteende, kortisol och urskillningslös kontaktsökning (ett förenklat anknytningsmått, inte en fullständig anknytningsbedömning).
Bakgrundsforskning: mammors föreställningar om sömn under graviditeten förutsade barnets sömnmönster under första levnadsåret. Studerar samband – inte en utvärdering av sömnträning.
Uppföljning av 2007-studien: minskad depression hos mammor vid 2 år. Inga negativa effekter på barnens beteende eller psykiska hälsa.
Svensk studie: sömnproblem, dagbeteende och familjevälbefinnande förbättrades redan efter två veckor.
2,5-årsuppföljning: behandlade spädbarn sov lika bra som friska kontroller. Förbättringarna var stabila utan fortsatt terapeutstöd.
Ingen skillnad i sömntid eller kortisol. Responsiva metoder upplevdes som mindre stressande.
Barnen slutade gråta men hade fortfarande förhöjt kortisol. Liten studie (n=25).
Gråtrespons i vardagen under tidig spädbarnsperiod påverkade inte anknytningen. OBS: Handlar ej om sömnträning.
Inga skadliga effekter. Barnen bedömdes ha tryggare anknytning och lägre ångestnivå efter sömnträning.
Kritisk översikt: ifrågasätter nödvändigheten av beteendebaserade sömnmetoder utifrån biologiska och kulturella perspektiv.
I de studier som finns har man inte funnit tydliga negativa långtidseffekter på de utfall som mätts (beteende, psykisk hälsa, stress, relation). Många studier visar att föräldrar upplever färre sömnproblem och förbättrat mående. Effekten på barnets faktiska sömntid är däremot liten i genomsnitt. Resultaten gäller främst barn från cirka 6 månaders ålder.
Läs mer om sömnträningsmetoder eller om gråt och stress.