Sömnregressioner och språng
Begreppen "sömnregression" och "utvecklingssprång" är mycket vanliga i föräldragrupper och sömnrådgivning. De beskriver perioder då barnets sömn plötsligt försämras, ofta kopplade till specifika åldrar som 4, 8 eller 12 månader. Tanken är att barnet genomgår ett utvecklingssprång som tillfälligt stör sömnen.
Finns sömnregressioner?
"Sömnregression" är inget formellt medicinskt eller vetenskapligt standardbegrepp. Det finns inga studier som specifikt undersöker sömnregressioner som fenomen, och ingen forskning som bekräftar att barns sömn försämras i förutsägbara mönster vid specifika åldrar. Däremot finns det god forskning som visar att barns sömn varierar över tid och att perioder med sämre sömn är vanliga. Skillnaden är viktig: variationen förklaras bättre av kända faktorer än av fasta åldersspecifika mönster.
Den mest omtalade sömnregressionen, vid omkring fyra månader, sammanfaller med en verklig förändring i sömnens arkitektur. Under de första månaderna mognar sömnens struktur och blir mer differentierad, med tydligare stadier av djup sömn.¹ ² Det finns dock inte robust evidens för en universell, förutsägbar försämring vid exakt 4 månader. Studier som följt barn över tid, inklusive en studie av 841 barn med över 157 000 registrerade sömntillfällen, visar snarare att trenden vid denna ålder är mot längre sammanhängande sömnpass på natten, med tydligare sömnmönster från omkring 5–6 månader.³ ⁴ ⁵ Samtidigt visar vissa studier att en del barn får fler uppvaknanden under denna period, ofta i samspel med hur barnet somnar och vilken hjälp det får vid uppvaknanden. Mognaden är alltså en normal neurologisk utveckling, inte en "regression".
Läs mer om sömnens utveckling →
Språng – ett populärt men ifrågasatt koncept
Idén om förutsägbara mentala språng kommer främst från boken The Wonder Weeks av van de Rijt och Plooij. Enligt deras modell genomgår alla barn tio språng vid fasta åldrar, markerade av ökad gråt och sömnproblem.⁶
Den ursprungliga studien baserades på 15 barn.⁶ Några mindre replikationsstudier vid universitet i Nederländerna, England, Sverige och Spanien har genomförts, men med blandade resultat.⁷ Den mest kända oberoende replikationen, vid universitetet i Groningen, följde 4 barn och fann inga belägg för ökad gråt vid de åldrar då språng förutspås inträffa.⁸ Andra studier med hundratals barn visar också stor individuell variation, vilket gör det svårt att stödja en gemensam tidtabell för alla barn.³
Varför verkar sömnen gå i vågor?
Att barns sömn varierar över tid är väl dokumenterat i forskningen. Men variationen förklaras bättre av en kombination av kända faktorer än av åldersspecifika regressioner eller språng:
- Sjukdom. Förkylningar och öroninflammationer kan tillfälligt störa sömnen. Dessa perioder sammanfaller ofta med åldrar som förknippas med "regressioner".⁹
- Separationsångest. Separationsångest är en normal del av anknytningsutvecklingen och kan göra insomningen svårare och öka nattliga uppvaknanden.¹⁰
- Motorisk utveckling. Perioder då barnet lär sig nya motoriska färdigheter (rulla, krypa, resa sig) är kopplade till tillfälligt ökade uppvaknanden.⁹
- Sömnassociationer. Många barn behöver hjälp att somna och söker samma hjälp vid nattliga uppvaknanden. Detta mönster kan förstärkas över tid snarare än att det beror på en specifik ålder.⁹
Sammanfattande punkter
- "S ömnregression" är inte ett vetenskapligt etablerat begrepp
- "Wonder Weeks"-modellen bygger på små studier som inte replikerats
- Sömnproblem förklaras bättre av kända faktorer som sjukdom, separationsångest, motorisk utveckling och sömnassociationer
- Att förstå de verkliga orsakerna ger bättre möjlighet att anpassa strategier
Relaterat
Referenser
- Sheldon, S. H. (2014). Development of sleep in infants and children. I: Sheldon, S. H., Ferber, R. & Kryger, M. H. (red.), Principles and Practice of Pediatric Sleep Medicine (2:a uppl., s. 17–27). Elsevier.
- Roffwarg, H. P., Muzio, J. N. & Dement, W. C. (1966). Ontogenetic development of the human sleep-dream cycle. Science, 152(3722), 604–619.
- Mindell, J. A., Leichman, E. S., Composto, J., Lee, C. & Bhullar, B. (2016). Development of infant and toddler sleep patterns: real-world data from a mobile application. Journal of Sleep Research, 25(5), 508–516.
- Hysing, M. et al. (2014). Trajectories and predictors of nocturnal awakenings and sleep duration in infants. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics, 35(5), 309–316.
- Henderson, J. M. T., France, K. G., Owens, J. L. & Blampied, N. M. (2010). Sleeping through the night: the consolidation of self-regulated sleep across the first year of life. Pediatrics, 126(5), e1081–e1087.
- van de Rijt-Plooij, H. H. C. & Plooij, F. X. (1992). Infantile regressions: disorganization and the onset of transition periods. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 10(3), 129–149.
- Wapner, J. (2020). Are sleep regressions real? The New York Times, 15 april 2020.
- de Weerth, C. & van Geert, P. (2002). Changing patterns of infant behavior and mother–infant interaction: intra- and interindividual variability. Infant Behavior and Development, 25(3), 370–391.
- Sadeh, A., Tikotzky, L. & Scher, A. (2010). Parenting and infant sleep. Sleep Medicine Reviews, 14(2), 89–96.
- Scher, A. (2001). Attachment and sleep: a study of night waking in 12-month-old infants. Developmental Psychobiology, 38(4), 274–285.